Det är 1950-talet i Sverige. Och trots det Kalla Kriget fortsätter svensk ekonomi att blomstra. I världen sker samtidigt en stor teknikutveckling som påverkar allt från kommunikation till konsumtion. 1951 lanseras exempelvis det första kontokortet och världen får se UNIVAC som är den första kommersiella datorn. Här hemma upplever svenska biografer sina stora guldår. 1957 (1) är exempelvis det år när det finns flest biografer och flest människor går på bio i Sverige. Fyra år tidigare går därför Sveriges Annonsörer och filmbyråerna ihop och skapar Affischnämnden som verkar för att kontrollera reklamfilmsvisningar på biograferna. Med Affischnämnden hjälper Sveriges Annonsörer till att svara på en fråga som är lika aktuell i dag, det vill säga: hur är räckvidden och vad får jag egentligen för min reklaminvestering?

Åren som följer fortsätter svenska företag att gå starkt. Nya unioner och fördrag underlättar för handel mellan länder och en ökad utländsk efterfrågan på svenska produkter (2) gör att fler och fler företag etablerar sig utomlands. Sveriges Annonsörer finns där hela tiden med stöd och rådgivning kring de möjligheter och utmaningar som nu uppstår. Under dessa år ansluter sig bland annat Swedish Match, Alfa Laval, Pågen, Vattenfall och Stena Line till Sveriges Annonsörer.

På 60-talet sker också den kreativa revolutionen i reklamvärlden. Reklammakare böjar bryta sig loss från tidigare vetenskapliga sätt att göra annonser. Här blir nu differentiering och skapandet av en unik varumärkesidentitet allt viktigare. Företag strävar efter att positionera sina varumärken på ett sätt som gör dem mer minnesvärda och attraktiva för konsumenterna. Kreativiteten tar nu plats med smart, fräck och underhållande marknadsföring. Nu förändras också medielandskapet i stort. 1969 får Sverige sina andra TV-kanal när TV2 ser dagens ljus. Året efter kommer färg-TV och kort därpå får svenskar även tillgång till videobandspelaren. Det nya TV-landskapet innebär dock inte nya möjligheter för svenska förtag att annonsera. Något som blir extra tydligt 1974 när Reklamutredningen säger nej till reklam i TV. Igen.

Runt Sveriges kust seglar båtar som sänder reklamfinansierad radio, så kallad piratradio, och affischreklamen ökar i popularitet hos annonsörerna. Det blir alltmer tydligt att dagstidningarnas dominans på den svenska annonsmarknaden utmanas (3). Vi på Sveriges Annonsörer kompletterar nu TS-boken med Dagspressboken. Ett nytt viktigt verktyg för annonsörer som ger en snabbare överblick över dagstidningarnas geografiska spridning. Att underlätta för mätning och utvärdering av kampanjer i olika kanaler är också temat för vår medlemstidning Info som i 1975-års första nummer pedagogiskt går igenom vad en reklamfilmsvisning på bio de facto är och hur den kan mätas på bästa sätt.

Och när det kommer till det här med mätningar, ja då har vi bara börjat …


(1) https://popularhistoria.se/kultur/film-teater/svensk-biokultur-skarskadas

(2) https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/1960-talets-rekordar-2/

(3) https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/tank-om-darfor-satte-leon-nordin-inte-igang-den-kreativa-revolutionen/

Relaterade artiklar

Verksamhetsberättelse 2024

2024 blev året då vi inte bara firade 100 år som organisation – utan också året då vi med kraft tog nästa steg mot en starkare, smartare och mer hållbar marknadsföringsbransch. I en…

Vi lanserar ny rådgivningstjänst!

Vi är stolta över att kunna presentera vår nya rådgivningstjänst som erbjuder medlemmar skräddarsydda upplägg i samarbete med några av branschens främsta experter. ​Som medlem i Sveriges Annonsörer är du aldrig ensam med…

Kunskap, insikter och en utmärkelse från Global Marketer Week 2025

Sveriges Annonsörer deltog i WFAs Global Marketer Week 2025 i Bryssel – en intensiv, inspirerande och lärorik vecka där vi har tagit del av de senaste insikterna, trenderna och utmaningarna inom marknadsföring.

Vad är lagen om digital tillgänglighet och vem måste följa den? 

Från och med den 28 juni 2025 gäller den så kallade tillgänglighetslagen i Sverige. Lagen som bygger på ett EU-direktiv syftar till att alla konsumenter, inklusive personer med synnedsättningar eller andra typer av…
Fler artiklar